Duon Unroyal består av Henrik Oja och Adam Olofsson, och de visar nu ett resultat av total isolering i en studio med en bitande svensk höst utanför. Resultatet – ett album bestående av tio spår, allihopa snyggt komponerade – marinerat i pulserande syntar och 80-tals vibbar.
Tidigare i vår släppte duon sin debut-EP ”Rest in Songs”. Om EP:n var en liten hint om vad som komma skall så är det fulländade albumet en oklanderlig fortsättning och uppföljare till Unroyals nostalgiska och dramatiska 80-talsmusik. Albumet håller samma stjärnglans som de album som duon först inspirerats av, ett sätt för duon att visa på talang men också ett sätt att utrycka kärleken till musiken som eftersträvas, som en slags hyllning till det förgångna men med den där svenska touchen, i detta fall från Umeå.
Duon tar varenda chans de får när det gäller att briljera och golva lyssnaren med det nya albumet.
Duon tar varenda chans de får när det gäller att briljera och golva lyssnaren med det nya albumet. Ett album med flera lager – där lugnet går hand i hand med attackerande syntar à la brittiska giganter. Unroyal bjuder in till ett slags musikkollektiv och bjuder in både Jennie Abrahamsson på den mer stillsamma ”Ardenne” och Thomas Hedlund från Deportees på slagverk lite här och där. Bäst på plattan är ”Something Stayed” och ”I’m Still Insane” som vid första lyssning fick mig att åka en extra hållplats på bussen och att associera till Matt Johnson (den enda konstanta medlemmen av The The).
”Mainstream” är musik influerat av brittiska akter med raka syntsvängar och välarbetade spår – en fin gräns mellan ett ljud vi kallar vintage och även det samtida – ljud som bjuder upp till en stillsam tryckare på något disco någonstans i huvudet på en 80-talist. Musik som fyller varje rum, oavsett om det gäller ett fullsatt gig eller ett stökigt vardagsrum.
Det är välarbetat, varenda spår och varenda komponent som utgör ett album är gjord med ett engagemang som tyder på en passion till musik som smittar av sig på lyssnaren.
Om EP:n var ett fulländat smakprov på vad som komma skall, är albumet en blandning av alla komponenter som behövs för att utbringa maximal tillfredsställning. Det är välarbetat, varenda spår och varenda komponent som utgör ett album är gjord med ett engagemang som tyder på en passion till musik som smittar av sig på lyssnaren. Ett album att hålla kärt och sätta främst på hyllan – eller där man nu förvarar sin musik idag – och göra plats inför redan nu efterlängtad ny musik.
